schnuckii

Det är alltid så himla svårt att förklara och berätta om vad som hänt sedan sist.
Det känns som om jag går igenom alla tänkbara känslor i flera omgånger under en dag.
Men iaf, drack litelite alkohol, två glas bål var det exakt.
I lördags på ett kalas. Sedan drog till vän och skulle sova, men jag vaknade klockan 3 på natten, trots sömntablett och allt. Och sedan somnade jag inte om.

Drar slutsatsen att concerta och alkohol är förevigt förbjudet. Vilket känns skönt, eftersom jag jag har ett sådant komplicerat förhållande till alkohol som det är..

Förra veckan var det ju flera anhörigmöten. Den här veckan får jag se, hade hemskt gärna gått ikväll, men ska jobba. Tror det får bli imorgon istället. Eller söndag. Och söndag borde det vara.

Mat jo.. Mellanmålsgrejen är jättebra! Min energinivå är mer stabil, jag behöver inte sjuka mängder lunch, middag osv. Utan det blir mer balanserat tror jag. Bra skit.

Snart ska jag till öppenpsyk och sjuksköterskan där, åh det känns nervöst idag. Jag vet inte varför..
Skrev en uppmuntringslapp till mig själv igårkväll.
"Godmorgon Sandra! Du ska inte till skolan idag, utan till psyk 9.30. Ta med kalendern. Och ta ett djupt andetag och mellis med dig!"

Kanske inte så uppmuntrande dock, men om jag känner mig stressig på kvällen så brukar jag behöva en liten påminnare om vad jag ska göra osv. Och ett litet godmorgon. Lappen tejpar jag fast på bordet btw, så den sitter där jag oftast sitter och äter frukost.

Jag tror att det som blir jobbigt idag är att sitta och bli bedömd. Nu har jag ju ätit medicinen si och så länge hur känns det? Och så känns det som att allting jag gör kommer att antecknas. (Pat har idag inte tvättat håret och gungar på stolen?)

På min kompis skrev de en gång; "Patienten idag inte så spänstig".

Men okej, nu höjer vi dosen tror jag. CONCERTA nästa steg, hej..