känslan av att dricka sprit och gråta framför stereon fast det känns som känslan inte gills
Jag är fruktansvärt förbannad. Pratat med comviq igen, och den här gången rann bägaren över vilket ledde till att jag skrek halvt hysteriskt och svor som en gnu. De sa till mig att gå ut i en butik och köpa mig en telefon. Jävla idioter, ge mig bara en telefon nuuuu!
Men mest arg blev jag för att de förstörde min underbara vårdag. Mitt I believe I can fly humör bara sjönk.
Jag som fortfarande var hög på den trevliga helgen jag spenderat med min Niklas. Jag har varit så glad för att det känns så rätt, så självklart att med honom ska jag bo. Så glad för att det var sista hejdå vi sa vid tåget, inga mer avsked som känns löjligt känslosamma. Glad för att jag även den här gången liksom alla andra gånger höll tillbaka tårarna.
(Ja, man blir mer känslosam när man vet att det dröjer innan man får träffas igen och man dessutom ska ägna de närmaste 4 timmarna på ett jättetråkigt tåg.)
Nu kan jag erkänna en sak i alla fall JAG HATAR ATT ÅKA TÅG. ÄVEN OM JAG PÅSTÅR NÅGON GÅNG ATT DET ÄR MYSIGT OCH BRA FÖR MAN KAN SOVA, SÅ HATAR JAG DET MER ÄN KYCKLING TYP. JAG HATAR ATT FOLK STIRRAR PÅ MIG NÄR JAG HAR RÅKAT SOMNA OCH SNARKAR OCH SMÅDREGGLAR I SÖMNEN. JAG HATAR TOALETTERNA, DE ÄR SOM GJORDA FÖR ATT SKADA SIG PÅ. JAG HATAR ATT ALLA SITTER OCH STIRRAR OCH HÅLLER KÄFTEN ELLER STÖR SIG PÅ DOM FÅ SOM RÅKAR KÄNNA NÅGON PÅ TÅGET OCH FAKTISKT RÅKAR HA TREVLIGT OCH PRATAR. BLÄ.
Nu sitter jag och väntar på att jag ska få ett samtal av en chef på comviq. Som kommer att påstå samma sak. Sedan får jag väl ringa Plus. Jag kan ju inte förneka att jag älskar den röda soptunnan. Tänk att få se honom säga: "Näe, comviq håller inte sina muntliga avtal och dessutom vägrar de kompensera så att stackars Sandra ska få en telefon. In i soptunnan med er hela Comviq."
Helst skulle han svära också, men de gör man inte i ettan och särskilt inte i helylleprogrammet Plus.
Förövrigt är rubriken bara en bit ur en otroligt fånig Doktor Kosmos låt. Men vad gör man?
Jag ska springa in på toaletter när chefen ringer från Comviq, så han tror att jag bajsar. Så hör han det där toalettljudet av lampan och sen ska jag ploppa med någonting och samtidigt låta bajsnödig så han tror att jag bajsar. Sedan ska jag avsluta med spola fem gånger minst.
Sedan ska jag avsluta med puss och anmäla honom till allt jag kan.Jag ska hävda att jag blev känslomässigt störd av bemötandet jag fått. För att förstöra min känsla en sådan här vårdag går man fan inte oskadad ifrån.
Amen.
Men mest arg blev jag för att de förstörde min underbara vårdag. Mitt I believe I can fly humör bara sjönk.
Jag som fortfarande var hög på den trevliga helgen jag spenderat med min Niklas. Jag har varit så glad för att det känns så rätt, så självklart att med honom ska jag bo. Så glad för att det var sista hejdå vi sa vid tåget, inga mer avsked som känns löjligt känslosamma. Glad för att jag även den här gången liksom alla andra gånger höll tillbaka tårarna.
(Ja, man blir mer känslosam när man vet att det dröjer innan man får träffas igen och man dessutom ska ägna de närmaste 4 timmarna på ett jättetråkigt tåg.)
Nu kan jag erkänna en sak i alla fall JAG HATAR ATT ÅKA TÅG. ÄVEN OM JAG PÅSTÅR NÅGON GÅNG ATT DET ÄR MYSIGT OCH BRA FÖR MAN KAN SOVA, SÅ HATAR JAG DET MER ÄN KYCKLING TYP. JAG HATAR ATT FOLK STIRRAR PÅ MIG NÄR JAG HAR RÅKAT SOMNA OCH SNARKAR OCH SMÅDREGGLAR I SÖMNEN. JAG HATAR TOALETTERNA, DE ÄR SOM GJORDA FÖR ATT SKADA SIG PÅ. JAG HATAR ATT ALLA SITTER OCH STIRRAR OCH HÅLLER KÄFTEN ELLER STÖR SIG PÅ DOM FÅ SOM RÅKAR KÄNNA NÅGON PÅ TÅGET OCH FAKTISKT RÅKAR HA TREVLIGT OCH PRATAR. BLÄ.
Nu sitter jag och väntar på att jag ska få ett samtal av en chef på comviq. Som kommer att påstå samma sak. Sedan får jag väl ringa Plus. Jag kan ju inte förneka att jag älskar den röda soptunnan. Tänk att få se honom säga: "Näe, comviq håller inte sina muntliga avtal och dessutom vägrar de kompensera så att stackars Sandra ska få en telefon. In i soptunnan med er hela Comviq."
Helst skulle han svära också, men de gör man inte i ettan och särskilt inte i helylleprogrammet Plus.
Förövrigt är rubriken bara en bit ur en otroligt fånig Doktor Kosmos låt. Men vad gör man?
Jag ska springa in på toaletter när chefen ringer från Comviq, så han tror att jag bajsar. Så hör han det där toalettljudet av lampan och sen ska jag ploppa med någonting och samtidigt låta bajsnödig så han tror att jag bajsar. Sedan ska jag avsluta med spola fem gånger minst.
Sedan ska jag avsluta med puss och anmäla honom till allt jag kan.Jag ska hävda att jag blev känslomässigt störd av bemötandet jag fått. För att förstöra min känsla en sådan här vårdag går man fan inte oskadad ifrån.
Amen.
Kommentarer
Postat av: Sanna
Hahahahhahahahaa! DÖD ÅT COMVIQ!
Trackback
