Dans på rosor
Jag känner mig dum som klagar, men fan jag har aldrig flyttat hela mitt liv så här förut. Det är läskigt, spännande, stressigt, påfrestande osv. Men samtidigt vet jag ju att jag verkligen vill bo med min Niklas.
Jag hade själv ingen aning om att det skulle vara så mycket man skulle göra. Jag har försökt göra lite varje dag, men det är alltid mera kvar.
Sluta klaga på min lathet och hjälp mig, så förstår du.
Har insett att min pappa är väldigt lik Matti i Ronja rövardotter förresten. Ingen mer Ronja på vilan, säger jag bara. :/
"Ronja, din mor säger att du inte kommer hem om jag inte ber dig. Ronja mi, jag ber dig kom hem till mig"
Idag ska jag käka middag med mamma och onkel. Jag är glad för det, men det känns lite väl. Jag uppskattar en god middag hemma lagad till mig med lika mycket. Men nähä, det ska ätas indisk, thai, persiskt eller vad det nu var.
kaos
Idag har jag jobbat, fått en arbetsintervju, gjort adressändring (tror jag) och gråtit en skvätt. Har också haft allvarliga funderingar på om jag är allergisk mot alkohol. Det vore hemskt, så det ska jag inte fundera mer på.
Jag känner mig enormt stressad nu, det är inte alls många dagar tills jag flyttar egentligen. Har massor att göra fortfarande, har inte kommit halvvägs ens.. Mina veckolistor fungerar ej, isåfall skulle jag vid det här laget ha rensat garderoben, hämtat fler bananlådor, gått igenom alla papper och pärmar (jag tror det blir en fin brasa), fått fler p-piller utskrivna, beställt mer linser, rensat all min hudvård osv osv osv. Aaaahhh typ.
Förövrigt är läget nästan bra. Jag hade en trevlig kväll igår, var och fikade med Istvan och kollade sen in hans nya boende. Sedan hängde jag med honom till Rockbaren där jag mötte min Sannaslampa.
Imorgon är det fredag. Jag måste vara på topp, men det är jag verkligen inte..
Här kommer lyckan
Idag har jag ledigt för att gå på begravning. Det blir kyrka, svartklädd och tanter och farbröder som tror att de känner mig. Jag ser verkligen fram emot det.
När jag dör vill jag inte att någon präst ska säga någonting om mig. Det är så fruktansvärt korkat, de vet ju ingenting.
Min begravning ska inte hållas i kyrkan och mina nära och kära ska hålla tal eller sjunga eller vadsomhelst. Ingen annan.
Inatt har jag sovit hos Sanna. Det var mysigt. Vi kollade på Desperate housewifes och sen slocknade jag nöjd och lycklig. Nu på morgonen har jag varit hemma hos henne och ätit frukost med hennes familj och sånt där. Skönt att man kan få låna någon annans familj en stund. Blir lite roligare så.
Igår när jag kom hem hade Karro städat hela mitt rum. Dammsugit och grejer. Det var verkligen guld värt, jag känner mig mycket mer motiverad till att packa nu när jag kan se mina saker.
Jag flyttar inte 31-1 som jag hade velat utan förhoppningsvis 2-3 april. Men det spelar inte så stor roll, jag är mest glad att pappa kan köra mig så långt med flyttlass och så. Jag blir snart sambo och det känns jättebra.
Jag får en nystart, ny stad, nya vänner, nytt allting. Får nog klippa mig och färga håret annorlunda med för att det med ska bli nytt..
Det känns skönt i alla fall, trots att jag vet att det kommer ta lång tid innan jag anpassar mig. Jag får hoppas på att mina kompisar hälsar på mycket i början helt enkelt.
Men allt kommer bli bra, nu kommer lyckan..
känslan av att dricka sprit och gråta framför stereon fast det känns som känslan inte gills
Men mest arg blev jag för att de förstörde min underbara vårdag. Mitt I believe I can fly humör bara sjönk.
Jag som fortfarande var hög på den trevliga helgen jag spenderat med min Niklas. Jag har varit så glad för att det känns så rätt, så självklart att med honom ska jag bo. Så glad för att det var sista hejdå vi sa vid tåget, inga mer avsked som känns löjligt känslosamma. Glad för att jag även den här gången liksom alla andra gånger höll tillbaka tårarna.
(Ja, man blir mer känslosam när man vet att det dröjer innan man får träffas igen och man dessutom ska ägna de närmaste 4 timmarna på ett jättetråkigt tåg.)
Nu kan jag erkänna en sak i alla fall JAG HATAR ATT ÅKA TÅG. ÄVEN OM JAG PÅSTÅR NÅGON GÅNG ATT DET ÄR MYSIGT OCH BRA FÖR MAN KAN SOVA, SÅ HATAR JAG DET MER ÄN KYCKLING TYP. JAG HATAR ATT FOLK STIRRAR PÅ MIG NÄR JAG HAR RÅKAT SOMNA OCH SNARKAR OCH SMÅDREGGLAR I SÖMNEN. JAG HATAR TOALETTERNA, DE ÄR SOM GJORDA FÖR ATT SKADA SIG PÅ. JAG HATAR ATT ALLA SITTER OCH STIRRAR OCH HÅLLER KÄFTEN ELLER STÖR SIG PÅ DOM FÅ SOM RÅKAR KÄNNA NÅGON PÅ TÅGET OCH FAKTISKT RÅKAR HA TREVLIGT OCH PRATAR. BLÄ.
Nu sitter jag och väntar på att jag ska få ett samtal av en chef på comviq. Som kommer att påstå samma sak. Sedan får jag väl ringa Plus. Jag kan ju inte förneka att jag älskar den röda soptunnan. Tänk att få se honom säga: "Näe, comviq håller inte sina muntliga avtal och dessutom vägrar de kompensera så att stackars Sandra ska få en telefon. In i soptunnan med er hela Comviq."
Helst skulle han svära också, men de gör man inte i ettan och särskilt inte i helylleprogrammet Plus.
Förövrigt är rubriken bara en bit ur en otroligt fånig Doktor Kosmos låt. Men vad gör man?
Jag ska springa in på toaletter när chefen ringer från Comviq, så han tror att jag bajsar. Så hör han det där toalettljudet av lampan och sen ska jag ploppa med någonting och samtidigt låta bajsnödig så han tror att jag bajsar. Sedan ska jag avsluta med spola fem gånger minst.
Sedan ska jag avsluta med puss och anmäla honom till allt jag kan.Jag ska hävda att jag blev känslomässigt störd av bemötandet jag fått. För att förstöra min känsla en sådan här vårdag går man fan inte oskadad ifrån.
Amen.
Flytt och grejs
Klagomål har inkommit på att min så kallade blogg är lite ouppdaterad.
Idag har det varit jobb som vanligt och sen fika med Sanna. Det vart trevligt och jag fick minsann följa med henne hem för att se Desperate housewifes. Jäääj.
Förövrigt så är jag i full gång med att göra inför-flytten saker. Listorna är massiva och jag har utvecklat en fint system för att hinna allt. Dvs. skriva upp allt jag måste hinna göra på en vecka för att kunna slippa få allt över mig sista veckan. Vilket jag troligen kommer få ändå, men vadfan just nu är lyckan över att flytta ihop med Niklas större.
Kalendern är rätt så jättefull tills 1 april då den är totalt tom. Från och med då har jag inget liv. Ungefär.
Aja, nu kommer min Sannaslampa ut ur duschen. :)
