schnuckii

Hejhallå.

Jag är uppe med tuppen men börjar inte förräns halv tio. Det är alltid bättre att vara ute i god tid. :) Jag har vaknat till och från hela natten. Har sovit jättedåligt. :/

Igår hade vi Jocke och Susan här på middag. Jag och Susan gjorde färsbiffar, ris, brunsås och sallad.  Sedan svängde jag ihop en kaka till kaffet. (Ja, jag är vuxen nu)
 
Igår var jag på jakt efter en svart (eller i alla fall mörk) klänning att ha till lite mer seriösa tillfällen. Det verkar som om affärerna har någon slags mellanperiod nu. Dvs, de har ingenting. :/

På söndag fyller Niklas år och på lördag ska vi ha romantisk middag. :) Jag undrar vad jag ska laga jag..

Nej, dags att hoppa in i duschen och vakna upp.

Klockan var strax efter åtta då Niklas somnade. N ligger han och sussar på fel håll i sängen och utan täcke och kudde. Haha, han lär ha varit trött. Vi har legat och kollat på Harry potter och käkat glass. :) Harry Potter sög, men det var mysigt ändå.


Btw. Jag tänker inte ens göra en efterlysning, tänker bara säga att jag är besviken. Så många gånger jag har ställt upp. Lite jävla hyfs skulle inte skada.


Nu är det nog läggdags för mig med, ska ta den där godnattciggen och borsta tänderna och allt det där.
(Jag undrar hur mycket av ens liv som går åt att borsta tänderna,duscha, borsta håret, gå på toaletten, måla naglarna, smörja in sig, ansiktsrengöring, in och urtagning av linser osv. Shit)

Fan. Vaknade av alarmet, inser först efter att jag har gått upp att jag ställt det minst en halvtimme för tidigt.
Niklas har sovit borta i två nätter nu, han har ägnat hela helgen åt att festa med sina kompisar. Ja, lite kul ska han få ha.
Jag har sovit ganska bra, trots att jag varit själv. Efter 13-timmars passet igår var jag lite mör så jag gjorde popcorn och satte på en film jag somnade till.

Idag jobbar jag bara till 15. Så jag tror nog det blir till att åka och storhandla, panta massor och plocka i ordning lite här hemma. Storhandla is the shit. :)

Idag flyttar Evelina till Malmö. Jag försöker att inte tänka på det. Hon är modig som vågar i alla fall.

Jag håller på att göra min första ris med stroganoff. Falukorv är inte gott. Inte någonstans. Alldeles fett och konstigt och smakar jag vet inte vad.
Har man köpt det får man laga det. Är tveksam till om jag någonsin kommer att uppskatta denniskorv, falukorv eller salami. Det är bara konstigt. Kassler är också konstigt, men jag gjorde min första kassler i ugn häromdagen och den var klart godkänd.

Mat och Mamma passar ihop.
Min mamma är inte världsbäst på att laga mat och har en konstig förälskelse i allt som innehåller kyckling..
Men... Jag har försökt göra kanelbullar men de är mil ifrån mammas, jag gör pannkakor ibland men jag får kasta i massa morötter, äpple, kanel och sånt för att de ska smaka gott. Till och med popcornen lyckas jag inte med, fastän jag sett mamma stå vid spisen och göra popcorn tusen gånger.. Mammas potatissallad, mammas räkmackor som hon ibland överraskade mig med när jag kom hem från skolan. Även om jag tog över mycket av bakningen därhemma, så var hon alltid bäst på det också. Jag förstår inte. Jag antar att man måste klämma ut ett par ungar för att lära sig.

Imorgon ska jag jobba 13 timmar och nästa vecka ska jag på en kurs. Jag vet inte varför jag tackade ja, men jobbet betalar och kursen hålls på ett flashigt hotell. Ja, varför inte egentligen?
Jag lär ju bidra med det jag alltid bidrar med dvs. sänka medelåldern.

Jocke (som varit arbetslös ungefär hela sitt liv) fällde kommentaren:
"Ja, så är det när man kommer ut i arbetslivet. Alla är äldre än vad man själv är"

Jag mår bra idag. Jag mådde ganska bra igår med.. Men det känns obehagligt att jag har haft så ont i magen, det måste ha varit något fel. Nu får jag anstränga mig för att vara glad och behålla min mage frisk och lycklig. :)

Ska jobba på ett nytt ställe idag. Jag är lite nervös, men jag är rätt van nu. Det kan inte gå mer än åt helvete. Jag gick upp i lite för god tid. Bussen går om drygt en timme och jag har tvättat håret och ätit frukost redan. Det ska nog bli bra.

Vecka 43. Jag längtar verkligen, en hel vecka att bara ta det lugnt på. Jag och Niklas i Göteborg. Vi kan hälsa på tusen släktingar och festa varje dag. Eller bara ta det lugnt och njuta av lite miljöombyte. Kanske grilla vid sjön.
Träffa mamma, pappa och syskonen igen. Jag längtar..

Jag skulle göra en playlist och kollade i min och Niklas musikmapp.
Hittade Hel. Ni vet de där Ultima Thule-brudarna..

"I mitt inre brinner ångesten, har levt mitt liv i skuld
genom lögner har jag älskat, har alltid älskat guld"

Om det där inte säger allt, så vet jag inte. Styrka, lönndom, saker som göms i det dolda och hej och hå
Blö.


Man kunde tydligen läsa om allt det pinsamma med: http://www.vikingarock.se/ .

Jag hade riktigt roligt igår. Det var ett tag sedan..
Ice, ice baby är tillbaks. Välkommen.

Doktorn igår. Jag tog inte ett blodprov. Provtagningssköterskan var fruktansvärt elak och behandlade mig som jag vet inte vad. Hon sa hela tiden att hon ville ha min hand. Jag totalvägrade för jag ville att hon skulle lova att säga till innan. Men hon vägrade lova det. Så åt helvete med henne. Och mig med det är ju bara mig själv jag förstör för. Hon sa att hon kunde ta i örsnibben och jag sa varsågod. Sedan påstod hon att mina örsnibbar var för små så då försökte hon ta handen igen.

Jag får ingen som helst hjälp..  120 spänn åt helvete. 
"Ta det lugnt ett par dagar och ät ipren"
Jag sa att jag redan har gjort det. Jag har tagit det lugnt, jag har ätit magkatarr-tabletter, jag har undvikit laktos.
Jag vet inte..

Nu sitter jag och lyssnar på håkan. Hurricane. Samma låt jag lyssnade på då jag tatuerade mig.
Det var meningen att jag skulle bli lugn. Men det är svårt, om 45 minuter ska jag ta ett blodprov. Jag är rädd, gråtfärdig, varm och yr. Vad fan är det här?

Jag sitter med embla-salva på fingern med plast över. De brukar tydligen inte ens ha embla på fingertoppar. Men jag fick det. Det känns bra.

Jag måste ju få sova ordentligt någon gång. Jag är trött på min magvärk nu. Ett blodprov skulle lösa mycket. Jag får se. Jag sa det till de med, jag får se om jag klarar det. Jag ska göra ett försök. Jag vågar inte sticka hål på mitt finger själv med en nål.. Jag vågar ingenting.

Jag försöker tänka på Sanna som varit med om allt. Tänker på när Evelina var med mig när jag gjorde mitt första blodprov i armen. Mitt första och enda som jag kan komma ihåg.
Hur många liter har de inte tömt alla andra på?

Susan kommer i alla fall hit snart och ska nog vara med tror jag. Hoppas jag.

Kan man hata någon man älskat?

Fånig tanke men jag får den inte ur huvudet. Att säga att man älskar någon kan i och för sig betyda många olika saker beroende på vem det är, vilken relation man har och hur man som människa definerar älska.

Vad är oförlåtligt? Jag kan komma på tusen saker, men jag kan inte hata ändå.
Jag förstår mer och mer.. Jag kan se allt klart nu. Folk förändras. Det känns som om det alltid är omedvetet, ibland helt mot ens vilja.
Jag hatar att se det hända och att känna det sakta ta över.
Jag hatar att ha bråkat så mycket, saker jag har sagt och att jag har slutat att ringa människor för att jag inte haft ork kvar att bry mig.. Jag hatar att jag aldrig blir av med min rädsla. 
Men jag kan fortfarande inte hata.

Förlåt,
för att jag försvann. För att jag aldrig hade tid, för att jag slutade ringa, för att jag blev arg när ni sa som det var.


Håkans Brännö serenad går i huvudet.

"Vad vet du om månljuset?
förrän du blivit sönderslagen under det...
Och vad vet du om gryningen?
Förrän du mött varje morgon, med sömnlösa ögon...

Vad vet du om solen?
Förrän nån släckt alla ljusen...
Och vad vet du om att inte vilja vakna längre?
Ni kommer få se er ungdom ruttna framför er...

Och vad vet du om kärleken?
Förrän du förgäves hatat den...
Och vad vet du om hur hjärtat kan bränna?
För kärlek som aldrig kan dö, men inte heller leva...

Hon kommer aldrig tillbaka
Hon kommer aldrig tillbaka

Det är mitt eget fel
Vad som än händer med mitt hjärta
För jag har alltid vetat att du skulle stanna (Stanna!)
Jag blir hellre ensam än lycklig med någon annan

Sprid ut bensinen över solnedgången
Riv ner staden
Häll ut havet ända bort till horisonten
Tysta ner musiken, hon kommer aldrig hit igen"

Hejhallå.

Sitter hemma och borde verkligen städa men alltid är det något annat som känns viktigare. Typ läsa någon bok som egentligen inte är bra, äta en macka eller kolla på onödiga saker på datorn.

Min pysselhörna är så gott som klar nu. :) Saknar lite grejer som är borttappade i lägenheten. Men vad spelar det för roll egentligen? Jag har en pysselhörna. :D

Nu flyttar Sanna snart och sen är det dags för Evelina att flytta. Jaha, vad är jag att klaga när jag flyttade först?
Men nu kommer jag träffa de mindre än jag redan gör (vilket är åt helvete för lite) :(
Jag är glad för deras skull att de ska börja plugga tänkte jag precis skriva. Men då ljuger jag lite.

Evelina och Sanna och den som känner för det är väldigt välkommen att bo hos mig. Vi har ju faktiskt en soffa och 2 madrasser. Ring inte, bara kom! Och flytta aldrig längre bort än ett stenkast. (Jag suger på att kasta sten, så det är inte långt om man säger så)

Vi kommer ses sedan, när vi alla bor i Göteborg med våra familjer och volvos och vad det nu kan vara. Våra barn kommer att leka med varandra.. Den dagen när någon av oss dör kommer vi att sitta längst fram i kyrkan.
Eller ja, ni förstår vad jag menar..

<3

Jag åkte till Ikea idag medan Niklas var på jobbet utan att säga något. Jag tänkte överraska med att ha gjort i ordning det där nya bordet och fixat och så. Men fan, jävla ikeaskit! Det verkar lätt vid första anblicken. Det verkar alltid lätt när man kollar på instruktionerna. Men nej. Tro inte för en sekund att allt man ska göra finns med i instruktionerna.

Det slutade med att jag blev jättesur och gav upp efter 15-20 minuter. Stackars Niklas fick sätta ihop det när han kom hem.. Fin överraskning, en sur Sandra som är arg för ett bord.

Om inte det är kärlek, så vet jag inte?

Man blir aldrig nöjd.
Jag flyttade för över 4 månader sedan. Vi saknar fortfarande saker här hemma trots alla Ikea-besök. Ska antaglien åka imorrn, men jag kan inte hålla mig, vill åka idag med. :p
Jag behöver: en arbetslampa till mitt nya skrivbord, skruvar till skivbordet, en skohylla, någon slags skoförvaring till garderoben (jag har insett att man behöver inte ha 9 par skor framme hela tiden).
Sen lär jag behöva tusen saker till.

Mattor. Mer lampor.
Måste få upp saker på väggarna med. Som det ser ut nu har vi inget som helst på väggarna, Det är så tråkigt.. Måste ha lack till min fina röda bricka, mera hobbyfärg för den gamla är snart slut..

Fortfarande ont i magen, jag undrar om det inte kan vara laktos. hm.

När jag står ute på balkongen på ett av  mina jobb ser jag en kvinna sitta vid ett bord med telefonen tryckt mor örat.
Om hon inte har telefonen vid örat, vilket hon kan ha i timmar utan att röra på munnen, så sitter hon bara där. Det är så fruktansvärt obehagligt.
Hon sitter där i sin lägenhet. och sitter och sitter och sitter.
Hon kanske är rullstolsbunden. Eller kanske har social fobi. Eller kanske trivs och är ovanligt lycklig med sitt liv, precis som det är.

Äh.

Jag får flashbacks av Niveas läppglans. Jag måste ha haft ett 30-tal. Nu är de utspridda i folks handväskor, tappade lite varstans osv. Lukten av de, ger mig tusen bilder i huvuvdet. De som inte ens luktar något speciellt..


I hope you´re doing fine out there without me
´cause I´m not doing so good without you

Jag och mamma har en liten tävling. Vem som leder ligan över pinsamma händelser. Just nu står det lika (om vi ska glömma allt som hänt för länge sen).

Mamma gick med sin klänning instoppad i trosorna därbak i 1-2 kilometer i centrala Göteborg utan att märka det.

Jag gick ner till Statiol i klänning när det var blåsigt och den blåste upp så jag visade hela mufflan för en stackare i en bil+ett flertal andra som säkert såg mig. (ja, jag hade glömt trosorna den dagen, skulle ju bara ner till statoil..)

Just nu står det alltså ganska lika, men jag ska uppdatera om flertal incidencer inträffar. Det är ju trots allt bara en tidsfråga.

Jag längtar efter galen fylla.

Som när man aldrig kan sluta skratta..
..när man börjar slåss utan egentlig anledning.
..när man löser alla världsproblem.
..när man blir paranoid och får hallisar.
..när man säger precis det man tänker på
..när man känner att man faktiskt kan dansa
..när man somnar i taxin hem utan att bry sig om att man snarkar
...när man måste ha med någon när man kissar för att man inte ska glömma ta på sig trosorna ordentligt

Jag saknar alla äventyr. Alla galna kvällar som börjar med ett: "Vi tar det lugnt ikväll."
Alla gånger jag sårat människor jag bryr mig om på fyllan och det förlåtit mig om och om igen..
Jag saknar allt galet dansande, allt raggande.
Vad får någon att hångla i ett rökrum i nästan 2 timmar om inte alkoholens underbara inverkan?

Jag älskar att inte varenda bartender skakar på huvudet när jag kommer fram och beställer en go´rö´en.
Hur många skulle tolka det som en god röd drink här?


Och nej, jag får inte dricka så mycket nu. Knaprar magkatarr-tabletter. Men äsch. Leva måste man. Fast imorrn är det fest här. :) Jocke, Susan och Anders kommer äntligen tillbaks från Irland. De har med sig presenter tydligen. :D

Inget nytt om min planterade avokado. Jag undrar lite hur lång tid det tar innan något växer upp? Jag vet att det var förrgår jag planterade den, men jag vill att den växer nu nu nu!

(hm, jag undrar om jag har tålamod till att vara gravid. 9 jävla månader och veta att något växer, men att man måste vänta innan man kan klämma ut barnet)

Idag har jag varit hos doktorn.
Jag kan sammanfatta den doktorn jag kom till med följande citat allt i samma nedlåtande ton:

"jaha, du kan inte ta blodprov säger du? Vadå blir du hysterisk då?"

"Du får tabletter mot magkatarr så får vi se och får du mer smärta i höger sida, feber, börjar kräkas och får diarré så åker du in till akuten, okej?"

På frågan om mitt magont inte kan ha något med kost att göra:
"nej alla matallergier ger utslag över hela kroppen"

När jag var inne och tog tempen osv på provtagningen tittade jag faktiskt på en där knappgrejen man tar i fingret vid blodprov. En jättegullig sjuksköterska visade mig hur den funkade och tyckte det var okej när jag sa nej och uppmuntrade mig och sa att jag kanske klarar det nästa gång.
 Jag var gråtfärdig, groggy och svettades. :p Av att bara titta på den. Äh, nu får jag fan skärpa mig.

Nu har jag drömt om den nya tatueringen, så nu är det väl minsann dags att leta reda på en shysst tatuerare.

Ett hjärta för den som är mig närmast huden, ett hjärta för de som är där för mig och håller ryggen fri, ett hjärta för de som jag alltd kommer att behöva älska.

Det blir antaglien två hjärtan till. I alla fall ett till på motsatta axeln från var jag har första hjärtat. Eller jag vet inte. Det är så svårt att bestämma sig. Något som är säkert i alla fall.. Jag vill inte ha; en fjäril (säger sig självt), en stjärna, tassar av någon form, rosetter, drakar eller några som helst små gulliga djur.

Jag har varit så hemmafru nu så det skriker om det. För en gångs skull.
Jag åt en avokado igår, torkade kärnan lite och planterade den i en kruka. :) Det var i och för sig efter att jag fått slänga blomman som var i för den hade dött som de flesta av våra växter verkar vilja göra.

Sedan har jag målat min träbricka som jag fyndade på Myrorna för tio spänn. Den är nu röd och fin, jag ska bara köpa lack så den blir lite blingbling med. :) Sen måste jag hitta anledningar för att använda den med.

Jag har även klätt om min pall igen. Förra tyget råkade ju ut för en liten ögonskuggsolycka. :p Så nu är det ett ljusrött/vitt-rutigt tyg på. :) Tyget hittade jag bland alla gardiner vi har men inte använder.

Nu tänkte jag lägga lite kikärter i blöt så jag kan koka och frysa in imorgon. :)

Dagens irritationsmoment var förövrigt att bilen inte startar. Så nu måste vi köpa nån grej, jag minns inte vad men det var något dyrt i alla fall.
Vi som skulle till IKEA och kräva skruvar osv. till bordet vi fyndade igår (500 kronor vanligt pris, 250 på fyndhörnan).
Jag är ändå ganska glad för bordet, nu har vi kommit en bit på att faktiskt fixa en pysselhörna till mig. Så vi får se om jag faktiskt pysslar i den, men det lär jag göra. :)

Jag är väl en sån som alltid klarar mig..
Men jag är osäker på om jag gör det nu. Jag bryter ihop och jag är inte säker på om jag orkar, vill eller kan ta mig upp.

Jag bryr mig inte ens egentligen.

Nu var Augustibuller avklarat. :)
Det var verkligen inte min musik, fick ha låna Niklas huvtröja för att passa in. :p
Vi sov där första natten, sen orkade inte Niklas mera så vi åkte hem och sov de andra dagarna. Jag har sett inte mindre än 2 helnakna tjejer och 3 killar på festivalområdet (varav en spelade bas i nåt skumt band och uppträdde naken). Festivalliv är skumt.

Förövrigt hörde en tjej på kontoret fel och trodde jag skulle Augustibullar och tyckte det lät supermysigt. Hm.

Tillbaks till mitt liv där jag bara jobbar då..

När jag blir stor ska jag rädda världen.

Jag ska rädda litet i taget varje dag. Jag ska alltid ingripa, aldrig vara rädd. Jag ska inte samla in pengar till Rädda Barnen. Jag ska inte skaffa mig ett fadderbarn. Jag ska inte informera andra personer om problem som existerar.
Jag behöver ingen hjälp, jag ska ensam rädda hela världen. Jag ska börja smått och fortsätta stort. Jag ska börja här och nu och när. Den dagen jag har uppnått pensionsåldern ska jag bara betrakta mitt verk och njuta av en helt frisk och perfekt värld.

Sedan ska jag sitta där med mitt rättvisemärkta kaffe (som visst alla kaffesorter är då) och min perfekta bulle från ICA (ica har fått bättre avtal) och bara vara fruktansvärt uttråkad.

Jag vill blunda nu. Allt jag ser på mitt jobb, allt som sker i min omgivning. Inget borde röra mig ryggen.
Men jag måste rädda världen en dag..


"Snälla förklara,
att solen trots moln alltid går upp.
Jag vill höra en saga
jag vill tro på ditt ord
andas din luft
Och jag vill finnas där för dig,
när du faller
I fallet och fånga upp dig"

Charta 77-Snälla förklara

Nu åker jag på festival. Tillbaks på söndag. Ta hand om er!

Jag ringde min vårdcentral igår för att jag mår illa ofta och särskilt efter jag ätit. Jag fick prata med en distrikssköterska som sa att jag vädligt antaglien hade magkatarr. Jag som var lite smått chockad över den snabba diagnosen i telefon men sen fick jag fram ett "jaha?".
Hon sa till mig att köpa några tabletter på apoteket och undvika stark eller stekt mat, alkohol osv och bara äta skonkost (kokta saker, typ kokt fisk med kokt potatis).
Det kan låta lätt, men vadfan imorrn åker jag på festival. Äh, hennes råd kan hon stoppa upp. Hm, nånstans. Jag ska i alla fall till doktorn nästa vecka för det här.
Sådant här får mig att tänka på alla gången man förväntas göra en diagnos på sig själv då läkare osv ofta är helt totalt inkompenta. Fast här hade ju jag tur som fick en distrikssköterksa med specialkrafter som kunde ställa diagnos på så långt håll.
Jag bor ju trots allt inte så långt bort från vårdcentralen, men lite långt för röntgensyn tycker man..

Idag ska jag till stan med Richard. :) Sedan kanske jag ska fika med min jobbarkompis med, men jag får se..
På inköpslistan till systemet står idag: 1 flak öl(=platta på västeråsiska), 1 flak cider och 2 smultronvin.
Jag och Niklas kommer att leva gott på Augustibuller. :)

Det som stör mig här hemma, är att vi inte alltid hinner prata med varandra. Jag orkar inte övergå allt för mycket till lappar heller. Det känns något opersonligt. Men jobba måste man, och så här blir det när vi jobbar så oregelbundna tider. :/