fan

Svacka igen. Darrningar i kroppen av för lite sömn och ångest.
Jag klarar inte det här. Den där läskiga känslan som infann sig en kväll i Östersund då jag fick ett sms som ändrade allt, kommer tillbaks.
Då man bara vill halsa en flaska vodka och somna för att man vet att det inte försvinner av sig själv förrän efter för lång tid. Det är helt enkelt outhärdligt, man kan inte vänta ut det. Jag har ännu inte kommit på vad som får det försvinna. Tid antaglien.

Varför?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0