schnuckii

När jag och Linda låg och tjötade och slappade i sängen igår kom hon fram till att det är dags för mig att packa upp mina saker. Linda är en pärla, hon ska hjälpa mig.
Jag måste faktiskt rensa bort allt jag inte ska ha. Det kommer att ta en hel dag och jag kommer att gråta 15 gånger, minst. Men det kanske är dags att acceptera att jag bor här nu.
De senaste dagarna har varit en berg-och-dalbana.
Igår slängde jag en kniv på golvet, allt jag orkade för att jag blev så arg på Erik.  Sedan gick ut till mitt rum och tog en lugnande cigg och grät och tyckte så mycket synd om mig själv så jag somnade.

Jag ringde faktiskt Niklas för ett par veckor sedan om en kris. Han ringde aldrig tillbaks efter det samtalet och frågade hur det hade gått. Det är ganska så klara puckotendenser. Oavsett vem det är, så försöker man faktiskt ställa upp. Han är inte den fina människan jag trodde. Han är inte den ärliga, rekorderliga kille jag lärde känna.
Vad jag har förstått har han och blondie umgåtts med bruden jag slängde ut för att hon var elak mot Niklas kompisar.
Jag har ingen som helst respekt för personer som inte tar hand om sina vänner faktiskt.

Sent igår kväll när jag låg och sov ringde Mikael, han ville prata lite. Han sa att jag var den enda han riktigt kunde prata med. Då blev jag glad. :)
Dock var jag inte lika glad imorse när jag skulle gå upp klockan 5. Blä.
Nu är jag dock ledig fram till 16. Så det blir lite vilande, matlagning och spel kan jag tro.
I övrigt har jag en galet oplanerad vecka. Jag ska försöka träffa David (försöka var ordet) och så ska jag och Linda försöka oss på ett av våra projekt.

Idag letar jag efter ett boende. Jag vill bo i ett kollektiv med Linda och några andra flummon. Det vore kul. Det är faktiskt dags snart.

Evelinas föräldrar ska flytta till lägenhet. Det känns ganska konstigt.
Hm, snygg bild från de legendariska sommarfesterna hos Bernting. :)