Vi förtjänar nog ändå att få hitta lite tröst och så


Det har ringt massor på min telefon hela morgonen. Jag orkar inte svara faktiskt. Jag kan inte jobba mer ändå, min förkylningen går aldrig över helt. Igår blev den plötsligt värre till och med. Jag har ingen lust att jobba mer än det jag är schemalagd för när jag mår så här.

Det känns som om någon har dött. Min version har dött. Jag vill bara slåss, få honom att fatta hur fruktansvärt pinsamt det är.
Minns någon den där gulliga datanörden jag blev kär i? Hoppas ingen förutom jag tyckte om honom för han är död nu.

Jag måste köpa nya skor. Jag hade sönder mina stövlar förra veckan, det är det fjärde paret som går sönder den här vintern. Fast idag funderar jag på att skita i allt vad väder säger och trippa ut i mina ballerina. Det lär vara vår om man klär sig vår.
Jag såg en vårjacka (på Lindex av alla ställen) som jag fastnade för så mycket att jag inte ens vågade prova den. Jag som skulle spara pengar. Jag har en känsla av att den kommer att följa med mig hem. Jag har faktiskt inte köpt något större än strumpbyxor eller underkläder på evigheter. :)

Väntan vid busshållplatsen igår.

image75






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0